This essay is about the Swedish working woman in the early 1930s. The empirical data consists mainly of Arbetarkvinnornas Tidning (AKT), a Swedish Communist magazine which was launched in December 1929. A qualitative discourse method has been used. Texts, articles, letters to the editor and reports about social conditions in Sweden and Soviet during the years 1929-1932 has been examined. Soviet women models and ideal types are compared with the image of the Swedish working woman.

Vår produktion består av en speltidning, i både digital och tryckt form, som kretsar runt ett community av skribenter och forumiter. Målet var att skapa en oberoende tidning med fokus på åsikter och upplevelser, där majoriteten av det redaktionella materialet var skrivet av läsare. Vårt arbete gick ut på att formge, illustrera och distribuera denna tidning, men även att söka annonser, utforma en webblösning för kommunikation mellan användarna samt bedriva övrig företagsverksamhet (så som externa beställningsjobb inom media) för att ro i land projektet..

Vår produktion består av en speltidning, i både digital och tryckt form, som kretsar runt ett community av skribenter och forumiter. Målet var att skapa en oberoende tidning med fokus på åsikter och upplevelser, där majoriteten av det redaktionella materialet var skrivet av läsare. Vårt arbete gick ut på att formge, illustrera och distribuera denna tidning, men även att söka annonser, utforma en webblösning för kommunikation mellan användarna samt bedriva övrig företagsverksamhet (så som externa beställningsjobb inom media) för att ro i land projektet..

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om och förståelsen för hur olika tidningar väljer att framställa samma händelse i text och bild. Vi har gjort en empirisk undersökning av nyhetstexter publicerade om Arbogamorden som skedde 2008. De tidningar vi valt att studera är Bärgslagsbladet/Arboga Tidning och Vestmanlands Läns Tidning på grund av sin geografiska närhet till händelsen samt Dagens Nyheter och Aftonbladet på grund av sin rikstäckning.Vi har med hjälp av en massmedieretorisk analysmodell gjort en kvalitativ innehålls analys som har legat till grund för vårt resultat. Det vi under arbetets gång har kommit fram till är att skillnaderna är stora och många. Aftonbladet har stått för en mer sensationsinriktad journalistik och har, har enligt vår bedömning av det undersökta materialet, ofta befunnit sig i gränslandet för hur denna typ av arbete bör utföras för att inte bryta mot befintliga pressetiska regler.

Titel Från tidning till medieföretag ? en studie av Norrköpings Tidningarsflerkanalspublicering.Författare Anders Petersson och Sara WillermarkKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG,Institutionen för journalistik och masskommunikation, vid Göteborgsuniversitet.Termin Vårterminen 2009Syfte Att studera Norrköpings Tidningars flerkanalspubliceringMetod Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys.Material Tidning, webb och tv.HuvudresultatVårt resultat visar att de flesta nyheter som sänds via tv-kanalen 24NT även gårvidare till tidningen och webben. Det är endast cirka 10 % som resulterar ienbart tv-nyheter. Generellt är nyhetsinnehållet mycket likt genom tv, tidningoch webb, men med vissa undantag..

Syftet med denna uppsats är att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhället och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervägande präglas av en frustration över oklara direktiv från skollagen och Skolverket i fråga om konfessionella inslag i den svenska skolan..

Första veckan i maj 2005 presenterades Helsingborgs färskaste och fräschaste tidning: Inspiration Helsingborg.Bakom Inspiration Helsingborg står fyra engagerade personer, som kände att Helsingborgs vackra stad inte kom till sin rätt i det befintliga turistmaterialet..

Ett examensarbete i Arkitektur om två experimentella villor, konst, design, modernism och framtidstro. Allt samlat i en tidning. (svenska / engelska)Villorna är belägna på en skogstomt i Horndal, i södra Dalarna samt på en havstomt utanför Trelleborg vid Gislövs Läge..

The purpose of this work is to investigate collaboration between journalists and librarians.These two groups meet in the archives of the modern newspapers.The theoretical part deals with the functions which society has given journalism and the libraries. A comparison is made between the two groups and the author notes resemblance anddifferences.The practical part is an investigation of some journalists at Boras Tidning, a Swedish newspaper. They have answered questions about their usage of the archive which has an educatedlibrarian. As this has not been the case for more than four years, the work of the journalists haschanged in different ways. Advantages and disadvantages are presented..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad bilderna i en tidning med yngre målgrupp förmedlar för budskap till läsaren. Den tidning som valts till undersökningen är Julia, vars målgrupp är tjejer i åldern 9?14 år.Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: "Hur ser människorna ut på bilderna i Julia ? och vad förmedlar detta till läsaren?", genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 28 variabler. Totalt undersöks 1 245 bilder på människor i nio nummer av Julia från år 2000?2010.Uppsatsen utgår från teorier framförda av bland annat Jostein Gripsrud, Nina Huntemann och Michael Morgan, som avhandlar medias roll i barns skapande av identitet.Undersökningen visar att den typiska tjejen i Julia är ung, icke-blond, har europeiskt utseende, poserar, ler och tittar in i kameran.

Tidigare forskning om journalistik och kön av Monica Löfgren Nilsson och Monika Djerf-Pierre har visat att bevakningsområden i journalistiken varit uppdelade mellan könen: männen har dominerat hårda områden och kvinnorna har dominerat mjuka områden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det skett någon förändring i kvinnors och mäns bevakningsområden sedan könsfördelningen i journalistyrket blivit jämnt fördelad under tidsperioden 1999-2009. Dessutom är syftet att undersöka om journalister upplever att de finns något samband mellan könstillhörighet och vad de skriver om. För att svara på syftet har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 906 artiklar i lokaltidningarna Vestmanlands Läns Tidning och Upsala Nya Tidning. Vi har även gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga journalister på dessa tidningar.

Målsättningen med att göra en teknisk användarhandbok för produktion av mindre tidningar är att underlätta arbetet för andra som ska skapa en tidning. Studenter i liknande projekt samt övriga personer som arbetar med tidningsproduktion ska enkelt kunna använda sig av handboken. Att stegvis kunna följa arbetsgången i produktionen är något som förhoppningsvis ska kunna hjälpa många. Rapporten inleds med en teoridel som sammanfattar de begrepp som används inom grafisk design. Den följs sedan av användarhandboken.Användarhandboken inriktar sig mest på den tekniska delen när det gäller att skapa en tidning.

Hur rapporterades det om utvandringen från Sverige till Nordamerika i svensk press under år 1887? Den här uppsatsen handlar om en undersökning som avser att besvara denna fråga genom att analysera artiklar ur den konservativa dagstidningen Smålandsposten och den liberala dagstidningen Blekinge Läns Tidning från 1887, ett av de år då flest svenskar utvandrade till Nordamerika. Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys svara på hur objektiviteten i utvandrarartiklarna såg ut, i vilka sammanhang och med vilken frekvens som tidningarna rapporterade om emigrationen, hur utvandrarna skildrades i artiklarna, vilka källor som journalisterna använde till sina utvandrarartiklar samt hur skribenterna använde namnsignering i artiklarna. Den kvantitativa studien består av totalt 306 analyserade tidningsnummer, i vilka 122 artiklar berör Amerikaemigrationen. Dessa 122 utvandrarartiklar har analyserats kvalitativt utifrån undersökningens frågeställningar.

Titel: Tidningen Sverigekontakt ? En tidning med fokus på det svenskaspråket och den svenska kulturenFörfattare: Claes JohanssonUppdragsgivare: Riksföreningen SverigekontaktKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapvid institutionen för journalistik medier och kommunikation,JMG, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 42Syfte: Syftet med studien är att göra en undersökning bland tidningsläsarna om vilka möjligheterna till förändring är som kan bidra till att skapa en attraktivare och mer tilltalande tidning för sin målgrupp.Metod: Kvalitativa intervjuer av 6 läsare samt en kvantitativ innehållsanalys av de 4 senaste tidningarna. Totalt 57 artiklar.Material: Djupintervjuer med tidningsläsarna samt innehållsanalys av tidning.Huvudresultat: Jag kan efter sammanställda resultat konstatera att utformningen har betydelse för hur engagerad publiken blir kring mediet. En förändring av tidningen är nödvändig för dess existens för att på sikt breddasig även i sitt innehåll så att den tilltalar även den yngre läsaren. En tänkbar målgrupp är unga läsarstudenter med intresse för utbildning inom det svenska språket samt vår kultur.

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer.